Calleth You, Commeth I

Om en vecka kickas karusellen igång för sista gången. Jag är så otroligt pepp så jag håller på att spricka. Det gör inte saken bättre att jag ser ett klipp från sista framträdandet innan jag får se dem. Jag bara sitter och ler. Det här kommer bli så bra så det finns inte ord för det!

Det enda jag vill veta nu är hur veckan utvecklar sig och hur megaunderbar lördagen kommer bli!

Life's so brilliant

Just nu är jag så pepp på allt. Pepp på livet kan man nog kalla det för. Jag klarar mina tentor med god marginal trots att klockan ofta hinner bli för mycket innan jag kommer efter kvällar med mina vänner. Och de kvällarna har också blivit fler till antalet. Jag unnar mig saker samtidigt som jag på något konstigt sätt har pengar kvar OCH sparar en del. Jag jobbar på ett jobb som jag trivs så himla bra på och där jag får jobba så mycket som jag hinner/orkar!

Jag kan helt enkelt inte klaga på hur jag har det just nu. Som pricken över i:et kommer vi även närmare och närmare våren. I alla fall i almanackan.

Imorgon är det dags för utgång 3 av 4 under en period av 9 dagar. Förhoppningsvis blir den lika lyckad som de två tidigare.

Att allt det bästa inte hänt än

Jag har så sjukt roliga, fina och partyglada vänner. Igår var ytterligare ett bevis på att de i Karlekon är de bästa. Kvällen började hos Veronica och Cicci där fler slöt upp allt eftersom kvällen gick innan vi tog bussen in till stan och gick till Tempel. Dock är det inte att rekommendera att festa på nästan tom mage. Till slut var det så illa att jag nästan hade ont i magen för att jag hade dansat för mycket och ätit för lite under dagen. Att jag inte lär mig att äta innan jag ska ut!

Kvällen var i alla fall på topp med hattar, katt, dans, fotande, posande, sibylla och nattsnack. Lyckad torsdag och lördag. Nu fattas det bara att tisdagen och fredagen levererar!

(Och den här gången var jag diskret)

You know you love me

Ikväll önskar jag att jag bodde i New York, hade Serenas hår och kunde gå i Central Park varje dag!

And i get so tired

Jag hostar så jag har fått ont i höger sida.
Jag bryr mig inte.
Jag är ledig. Så jag kan hitta på något kul.
Jag bryr mig inte.
Jag borde läsa lite i de två tjocka böckerna som ligger till höger om mig.
Jag bryr mig inte.

Det enda som jag tänker på är den enorma trötthet som hänger över mig. Trötthet som gör att jag blir helt utmattad av att gå två kvarter till Ica. Trötthet som har suttit i sen i fredags och som jag gärna vill ska släppa taget nu. Det är liksom inte kul längre...